Kapitel 1, 2 och 11
Social Media - a critical introduction
Kapitel 1 - What is a Critical Introduction to Social Media?, 2 - What is Social
Media? och 11 - Conclusion: Social Media and its Alternatives - Towards a
Truly Social Media.
Media? och 11 - Conclusion: Social Media and its Alternatives - Towards a
Truly Social Media.
En introduktion
När man ska börja studera sociala medier behöver man veta vad exakt som är socialt med dem. När är
man social och när är man det inte? Det finns en hel del diskussioner om detta och en del anser att man
endast är social när man interagerar med andra människor. Andra hävdar däremot att man även är
social när man sitter själv och skriver ett dokument på datorn, även när man inte tänkt dela det med
andra. Detta för att datorn är gjord av arbetskraft som tillhör ett samhälle och har sin egen sociala
bakgrund - vilket innebär att all information som kommer vår väg är social (även böcker, tavlor, radion
m.m.). Ytterligare filosofer relaterar det sociala till att vara del av ett samhälle, där man har ett värde och
känner tillhörighet. En sista teori som nämns det är människans förmåga att samverka som utgör det
sociala i samhället (Fuschs, 2014. s. 4-5, 38f).
man social och när är man det inte? Det finns en hel del diskussioner om detta och en del anser att man
endast är social när man interagerar med andra människor. Andra hävdar däremot att man även är
social när man sitter själv och skriver ett dokument på datorn, även när man inte tänkt dela det med
andra. Detta för att datorn är gjord av arbetskraft som tillhör ett samhälle och har sin egen sociala
bakgrund - vilket innebär att all information som kommer vår väg är social (även böcker, tavlor, radion
m.m.). Ytterligare filosofer relaterar det sociala till att vara del av ett samhälle, där man har ett värde och
känner tillhörighet. En sista teori som nämns det är människans förmåga att samverka som utgör det
sociala i samhället (Fuschs, 2014. s. 4-5, 38f).
Så kommer vi till det kritiska tänkandet. Vad är det och varför behövs det? Det gäller att veta vilka frågor
man ska ställa och varför man ska ställa dom. I första kapitlet pratar Fuschs om vilka som har makten
och hur maktskillnader ser ut, något han går in på mer längre fram i boken. Genom att fundera på vem
som sitter på makten och vem som inte har möjlighet att bidra till förändringar, kan man se hur
maktbalansen utger sig (s.7f).
man ska ställa och varför man ska ställa dom. I första kapitlet pratar Fuschs om vilka som har makten
och hur maktskillnader ser ut, något han går in på mer längre fram i boken. Genom att fundera på vem
som sitter på makten och vem som inte har möjlighet att bidra till förändringar, kan man se hur
maktbalansen utger sig (s.7f).
Fuschs använder många namn och termer när han berättar om kritisk teori. Ett namn som dyker upp
ofta är Karl Marx, vars idéer även passar in i dagens samhälle. Han nämns i samband med kritik mot
klasser, maktstrukturer osv och var en av de första filosoferna inom teknologi och dess utveckling (s. 12f).
ofta är Karl Marx, vars idéer även passar in i dagens samhälle. Han nämns i samband med kritik mot
klasser, maktstrukturer osv och var en av de första filosoferna inom teknologi och dess utveckling (s. 12f).
Sociala Medier
Konceptet “sociala medier” är relativt nytt i världen. Dock har applikationerna funnits även om termen är
ny. Som exempel, innan Facebook kom fanns det digitala anslagstavlor och “gästböcker”, bloggar kom
så tidigt som i slutet på 90-talet och wikis dök upp 1995. Man kan säga att det helt enkelt kommer nya
versioner av dessa teknologier, vilka ökar i popularitet och då blir något helt nytt (s. 34-35).
ny. Som exempel, innan Facebook kom fanns det digitala anslagstavlor och “gästböcker”, bloggar kom
så tidigt som i slutet på 90-talet och wikis dök upp 1995. Man kan säga att det helt enkelt kommer nya
versioner av dessa teknologier, vilka ökar i popularitet och då blir något helt nytt (s. 34-35).
I denna digitala framfart myntades termerna “Web 2.0” och “Sociala medier”. Web 2.0 är helt enkelt
webben (World Wide Web) med alla dess applikationer, som Youtube, Google, Wikipedia, Facebook,
Twitter, Blogger. Det är redskap som hjälper oss att kommunicera, dela och interagera med andra. I
förändringarna som skedde på webben, skapades också ekonomiska besvär. Den enorma mängd
internetföretag som blommade upp fick inte alltid ett grepp om marknaden innan de försvann igen. Man
förstod snart att denna typ av webb även hade sina nackdelar. Det kom och kommer kritik från många
håll. I stort är Web 2.0, enligt kritiken, baserat på en mängd stora företag som utnyttjar passiva, lata och
egoistiska användare som gratis arbetskraft (s. 32f).
webben (World Wide Web) med alla dess applikationer, som Youtube, Google, Wikipedia, Facebook,
Twitter, Blogger. Det är redskap som hjälper oss att kommunicera, dela och interagera med andra. I
förändringarna som skedde på webben, skapades också ekonomiska besvär. Den enorma mängd
internetföretag som blommade upp fick inte alltid ett grepp om marknaden innan de försvann igen. Man
förstod snart att denna typ av webb även hade sina nackdelar. Det kom och kommer kritik från många
håll. I stort är Web 2.0, enligt kritiken, baserat på en mängd stora företag som utnyttjar passiva, lata och
egoistiska användare som gratis arbetskraft (s. 32f).
Eftersom vi skrev om de olika definitionerna av “social”, kan vi även relaterade dessa till webben, eller
sociala medier. Beroende på hur man tolkar det är antingen hela webben som social, endast de delar
av webben där man kommunicerar med andra, de delar där man ingår i en gemenskap eller slutligen där
man samverkar med helheten - skapar, kommunicerar och delar i eller utanför en gemenskap. Här kan
vi säga att vi har skillnaderna mellan Web 1.0, Web 2.0 och Web 3.0 (s. 44).
sociala medier. Beroende på hur man tolkar det är antingen hela webben som social, endast de delar
av webben där man kommunicerar med andra, de delar där man ingår i en gemenskap eller slutligen där
man samverkar med helheten - skapar, kommunicerar och delar i eller utanför en gemenskap. Här kan
vi säga att vi har skillnaderna mellan Web 1.0, Web 2.0 och Web 3.0 (s. 44).
Påverkan och alternativ
Även om det finns positiva aspekter av sociala medier, såsom öppna gränser mellan människor från
olika bakgrund, tillgänglighet, socialt umgänge med människor som delar ens intressen, möjlighet att
dela sin och ta del av andras kunskap, finns det också negativ påverkan (s. 2-3). Möjligheten att dela
vad som helst när som helst ger också möjligheten till falsk fakta, upprörande bilder eller information,
skapa en revolution. I vissa fall har direktmeddelanden använts för att varna för polis vid kriminella
upptåg. Efteråt delas bilder på folk som varit med i dessa upptåg och en sorts häxjakt påbörjats. Det
intressanta är att det är sociala medier som klandras. Sociala medier som egentligen endast är ett
verktyg i händerna på de användare som brukar dem. Alla användare har olika bakgrund och kommer
att använda de redskap de har till hands på det sätt de har lärt sig (s. 254-255).
olika bakgrund, tillgänglighet, socialt umgänge med människor som delar ens intressen, möjlighet att
dela sin och ta del av andras kunskap, finns det också negativ påverkan (s. 2-3). Möjligheten att dela
vad som helst när som helst ger också möjligheten till falsk fakta, upprörande bilder eller information,
skapa en revolution. I vissa fall har direktmeddelanden använts för att varna för polis vid kriminella
upptåg. Efteråt delas bilder på folk som varit med i dessa upptåg och en sorts häxjakt påbörjats. Det
intressanta är att det är sociala medier som klandras. Sociala medier som egentligen endast är ett
verktyg i händerna på de användare som brukar dem. Alla användare har olika bakgrund och kommer
att använda de redskap de har till hands på det sätt de har lärt sig (s. 254-255).
Författaren ger förslag på vilka förändringar som kan göras för att göra webben mer jämlik och “klassfri”.
Bl.a. att använda de datalagar som finns runt om i världen för att påkalla fel och ojämlikheter inom
sociala medier; låta användare godkänna den reklam de vill se och införa kakor som inte är spårbara
och alternativa webbplatser som varken drivs av reklam eller i vinstsyfte (s. 257-264).
/ Denise Kylvik
Bl.a. att använda de datalagar som finns runt om i världen för att påkalla fel och ojämlikheter inom
sociala medier; låta användare godkänna den reklam de vill se och införa kakor som inte är spårbara
och alternativa webbplatser som varken drivs av reklam eller i vinstsyfte (s. 257-264).
/ Denise Kylvik
Hej!
SvaraRaderaBra text! En tanke som jag fick var att eftersom webben är i ständig utveckling så kan man fråga sig ifall den riktning mot en ökad jämlikhet som Fuchs förespråkar kommer vara nästa steg i utvecklingen. Eller om den underliggande vinstdriften som finns i dagens Internet är för väletablerad för att kunna tas bort? Frågan blir då ifall det går att förändra dagens internet och sociala medier eller om man måste skapa något helt nytt att ersätta dem med?
/Therese N