Kapitel 4 och 5

Kapitel 4 - Social Media an Communication Power

I kapitel 4 tar Fuchs (2014) upp vad makt egentligen är, hur kommunikation påverkar makten och vilken roll sociala medier har i utövandet av makt (s.69). Han tar upp teoretiker och forskare som menar att det inte finns makt utan motstånd och att makt är starkt sammankopplat med våld. Detta sätter sig Fuchs (2014) emot då han menar att många av de sätt som makt utövas på idag och historiskt inte har med våld att göra. Det kan exempelvis handla om strukturell makt där man fråntar en människa eller en viss grupp dess rättigheter och basala behov. Makt kan också handla om att manipulera människor att tänka som en själv (s.78).

Gällande hur kommunikation påverkar makten tar Fuchs (2014) upp medias makt. Han menar att den snarare står för sig själv och är en samling av de andra typerna av makt. Medier har en finansiär oavsett om det är en enskild finansiär, ett parti eller annonsbaserat. Om den är politisk finansierad har den en politisk agenda, är den privat finansierad finns det ekonomiska intressen osv. (s.77).

När det gäller makt hos sociala medier menar Fuchs (2014) att den finns där men att den ofta överdrivs. Den arabiska våren ses ofta som ett resultat av sociala medier men Fuchs menar att det i första hand är social interaktion som i vissa fall möjliggörs via sociala medier som har påverkat.  Undersökningar har visat att exempelvis fysiska möten och e-mail har påverkat lika mycket eller mer i dessa sammanhang (s.85). För att på riktigt förstå vad som är socialt med sociala medier och hur makten fördelas menar Fuchs (2013) att vi måste använda social teori. Användare av en fri webbplats har visserligen möjlighet för att framföra sina politiska eller andra intressen men ägaren av nätverket kan fortfarande ta bort oönskade inlägg, blockera personer från nätverket eller helt stänga ner det. Dessutom har de makten i vad vi ser genom exempelvis riktad reklam (s.83).

Kapitel 5 - The Power and Political Economy of Social Media

I kapitel 5 menar Fuchs (2014) att för att fullt förstå sociala medier och dess maktstruktur måste man titta på bakomliggande sociala strukturer och ideologiska aspekter som har påverkat hur vi ser på verkligheten och hur sanna de är. Dessutom måste man titta på den politiska ekonomin, vilka som styr de sociala medierna, ekonomiskt och politiskt. Här tar Fuchs särskilt upp Marx teorier om kapitalistiska strukturer som ett sätt att kritiskt granska stora företags inflytande på sociala medier (s. 121)

Fuchs (2014) menar att det finns en förskönad bild av användarnas inflytande på sociala medier. Även om många sociala medier hävdar att de har en deltagarkultur, så är det trots allt stora företag som finns bakom och styr vad som kan publiceras eller inte (sid 122 och framåt). Enligt Fuchs behövs ett alternativt Internet där de stora företagen inte dominerar (s. 102).

De flesta plattformar för sociala medier som drivs av företag jobbar idag med att öka sitt kapital genom att visa riktad och individuellt anpassad reklam för sina användare (s. 105). Användarna har fri tillgång till plattformen och reklamen som visas är anpassad utefter användarens intressen och beteenden online. Enligt Fuchs utnyttjas användarna (prosumers) eftersom de bidrar till företagen bakom de sociala mediernas vinst utan att få någon lön för det (s. 111). Vidare hävdar Fuchs att det finns olika nivåer av exploateringen beroende på vilken aktivitet som utförs. Dock förekommer det alltid en viss exploatering där någon jobbar med att öka företagets vinster, medvetet eller omedvetet (s. 121).  

/ Emma Fagerberg