Kapitel 9 och 10

KAPITEL 9: WikiLeaks: Kan vi göra makt transparent?

Christian Fuchs (2014) diskuterar i kapitel 9 frågan om vi kan göra makt transparent. Exemplet som Fuchs använder sig av är WikiLeaks, en ideell organisation som via sitt samarbete med media jobbar med att för allmänheten offentliggöra hemligstämplad information om mäktiga aktörer i samhället. WikiLeaks engagerar sig i olika maktspel och Fuchs analyserar deras organisation och konceptet om övervakning utifrån ett kritiskt perspektiv. Den mest välkända teorin om kritisk granskning av övervakning kommer från Michel Foucault där han argumenterar att övervakning kan ses som en typ av disciplinär makt (Fuchs, 2014, s. 213-214). WikiLeaks kan sägas använda sig av disciplinär makt eftersom de vill visa upp mäktiga organisationer och företag som utnyttjar sin makt. WikiLeaks använder sig inte av termen ”övervakning” utan föredrar ”transparens”. Termen transparens associeras vanligen med demokrati och spridning av information och kunskap i motsats till det mer negativa konceptet övervakning som ofta associeras till myndigheters övervakning (s. 215-216).

Det finns en mängd olika definitioner på ”makt” men Fuchs väljer att definiera makt som ”the disposition over the means required to influence processes and decisions in one’s own interest” (Fuchs, 2014, s. 218). Makt kan distribueras på både symmetriska och asymmetriska sätt. Eftersom vi lever i samhällen med asymmetriska maktförhållanden där vissa mäktiga aktörer dominerar över andra människor har organisationer som WikiLeaks tagit på sig kampen för en mer symmetrisk fördelning av makt genom att göra de osynliga maktstrukturerna synliga (s. 218).  

I det kapitalistiska samhälle som vi lever i finns det maktstrukturer inom medie- och kommunikationsvärlden som gör att läckt information ofta riskerar att censureras eller ignoreras (s. 226). WikiLeaks har utsatts för flera olika typer av censur. Bland annat har de drabbats av politisk censur där stater försöker tysta dem, ideologisk censur där fokus ligger på att allmänheten ska få en negativ uppfattning om WikiLeaks arbete samt olika typer av ekonomisk censur där bland annat deras bankkonton för donationer stängts (Fuchs, 2014, s. 227-229).

WikiLeaks har haft stor inverkan internationellt vid flera olika tillfällen när dem tillgängliggjort känslig information för allmänheten. Några exempel är när de offentliggjorde brutala detaljer om krigen i Afghanistan och Irak. Detta visar på vilken makt en ideell organisation kan få genom att ta sig an de befintliga maktstrukturerna.

KAPITEL 10: Wikipedia: En ny typ av demokrati där arbete och produktion sker genom samarbete?

I kapitel 10 fokuserar Christian Fuchs (2014) på att analysera Wikipedias politiska ekonomi (political economy) och dess inverkan på ekonomisk demokrati. Encyklopedin Wikipedia är en av de mest besökta hemsidorna på webben. Innehållet hos Wikipedia är skrivet ur ett neutralt perspektiv och det är fritt tillgängligt för vem som helst att läsa, uppdatera, skriva och sprida. Redaktörerna ska interagera med varandra på ett civiliserat och respektabelt sätt. Det finns inga fasta regler för Wikipedia och därför kan reglerna förändras över tid (Fuchs, 2014, s. 236). Fuchs (s. 236) hävdar att det finns en stark likhet mellan Marx och Engels beskrivningar av kommunism och Wikipedias sätt att producera sitt innehåll.

Marx och Engels ansåg att kommunism kunde skapa ett samhälle med allmänt ägarskap av produktionen (menas of production), som stärker allmän kooperativ produktion samt berikar ens individuella aktiviteter och därigenom även ens individualitet (s. 238). Produktionsprocessen, inom den kommunistiska teorin, har tre olika dimensioner: en subjektiv, en objektiv och en effektdimension. Den subjektiva dimensionen består av den kooperativa formen av produktion. Den objektiva dimensionen beskriver kommunism som allmänt ägarskap av produktionen där makten flyttas från en liten grupp till alla producenter (s. 239). Effektdimensionen skapas när subjekt- och objektdimensionerna integrerar. Detta gör att en ny arbetsorganisation skapas och att individer får möjlighet att själva utveckla sina aktiviteter. Kommunismen som Fuchs lyfter fram är baserad på humanism där samarbete och en deltagande ekonomisk demokrati skapar mänsklig individualitet (s. 240-241).        

Kommunikation är en grundläggande del i samhället och utan kommunikation skulle inte samhället finnas. Internet är ett verktyg där kommunikation produceras. För att kunna skapa frihet för allmänheten behövs också ett allmänt (commons-based) Internet skapas. Ett kommunistiskt Internet som bland annat är kritiskt, övervakningsfritt, gratis tillgängligt, klassfritt och universellt. Där ska människor tillsammans kunna skapa kunskap, de ska kunna delta på lika villkor och de ska ha fri tillgång till kunskapen (s. 242).

Fuchs (s. 243) hävdar att Wikipedia är en nutida kommunist. Innehållet på Wikipedia skrivs av ”Wikipedia-författarna” och kan därför ses som kooperativ produktion där de tillsammans kommer fram till vad som ska skrivas om det finns meningsskiljaktigheter. Wikipedia drivs av en publik ideell förening där syftet är att få människor runt om i världen att vara med och bidra till produktionen av innehållet (s. 244). Till skillnad från kapitalismens fokus på vinst baseras Wikipedia på volontärarbete och användarnas egen vilja att uppdatera innehållet. Ingen behöver heller inte betala för innehållet. Dock kommer användarna som uppdaterar Wikipedia främst från den välutbildade eliten som fostrats i ett capitalistiskt samhälle. För att Wikipedia ska till fullo bli en nutida demokratisk variant av kommunism behöver vi skapa ett samhälle utan klasskillnader där alla kan vara med och bidra på lika villkor (Fuchs, 2014, s. 246-247).  

/ Lisa Karlsson

Fuchs, C. (2014). Social media: a critical introduction. London: SAGE Publications.