A competitor to the libraries: Bokus

Vi har valt att analysera Bokus.com (https://www.bokus.com/). Bokus är en e-bokhandel som säljer böcker till privatkunder och företag.

På Bokus.com möts man av en tydlig hemsida som är enkel att överblicka. Direkt syns ett reklamkollage med nyinkomna böcker samt framsidor på olika boktitlar och deras pris. Till vänster finns det ett ämnesträd där kunderna kan klicka sig vidare till olika kategorier. På höger sida finns en topplista på de populäraste böckerna. Företagets namn syns tydligt bredvid en sökruta som visar att man kan söka bland 10 miljoner boktitlar. Det finns även en varukorg till höger om sökfältet där valda böcker samlas. Sök- och filtreringsfunktionerna är väl utformade och det är enkelt att göra olika typer av sökningar. Vi anser att hemsidan vinner på att den är lätt att använda och att den skapar inspirationsmöjligheter som kan locka kunderna till köp. Layouten på hemsidan är enkel, en vit bakgrund med mörkgrå text. Accentfärgen är orange och löper som en röd tråd genom hela hemsidan. Kontaktinformationen är lätt att få fram genom att klicka på en länk till deras kundservice. Där kan kunderna få svar på diverse olika frågor kring betalning, leverans och reklamation.

Bokus är ett vinstdrivande företag som säljer böcker till sina kunder. Företaget är en del i det kapitalistiska samhälle som vi lever i. Inom kapitalistiska teorier ses människor som ett instrument som kan användas till att öka företagets ekonomiska vinst (Fuchs, 2014, s. 22). Bokus använder sig inte av taggningstjänster, folksonomies. Med taggningstjänster finns det en risk att hemsidor drabbas av ett ”rika blir rikare”-fenomen vilket betyder att produkterna som taggats mest även fortsättningsvis får flest taggar (Furner, 2010, s. 9). Detta kan påverka Bokus försäljning där det som inte taggas riskerar att försvinna bland det mer populära produkterna. Bokus behöver kunna kontrollera sitt bestånd och se till att alla produkter enkelt går att söka fram och vara tillgängliga för försäljning.  

Dock kan man inte säga att Bokus är främmande från att använda sig av den deltagarkultur som representerar Web 2.0. Deltagarkultur går ut på att användarna är med och skapar en hemsidas innehåll, att de sprider dess budskap och att nya typer av samarbeten skapas (Fuchs, 2014, s. 54). På Bokus hemsida kan kunderna vara med och skapa innehållet genom att skriva recensioner om böckerna. En bloggare kan även länka till en bok på Bokus och få sin egen bloggpost länkad till på Bokus hemsida. Dessutom länkar Bokus till sitt Facebook- och Twitterkonto där kunderna har större möjlighet att delta genom att kommentera, sprida och dela information.   

/ Lisa Karlsson

Kommentarer

  1. Unknown9 januari 2018 kl. 07:17

    Hej! Vår grupp valde också Bokus, så jag känner igen mig i er text. Då det handlar om en kommersiell webbsida tycks de sociala medier som används kontrolleras i syfte att öka försäljningen. Eftersom vinst är viktigast är produkterna i centrum och sociala medier utnyttjas för att lyfta fram dessa.
    /Therese N

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kapitel 4 och 5

Kapitel 4 - Social Media an Communication Power I kapitel 4 tar Fuchs (2014) upp vad makt egentligen är, hur kommunikation påverkar makten och vilken roll sociala medier har i utövandet av makt (s.69). Han tar upp teoretiker och forskare som menar att det inte finns makt utan motstånd och att makt är starkt sammankopplat med våld. Detta sätter sig Fuchs (2014) emot då han menar att många av de sätt som makt utövas på idag och historiskt inte har med våld att göra. Det kan exempelvis handla om strukturell makt där man fråntar en människa eller en viss grupp dess rättigheter och basala behov. Makt kan också handla om att manipulera människor att tänka som en själv (s.78). Gällande hur kommunikation påverkar makten tar Fuchs (2014) upp medias makt. Han menar att den snarare står för sig själv och är en samling av de andra typerna av makt. Medier har en finansiär oavsett om det är en enskild finansiär, ett parti eller annonsbaserat. Om den är politisk finansierad har ...
Läs mer

Referenser

Referenser Fuchs, C. (2014). Social media: a critical introduction . London: SAGE Publications. Furner, J. (2010). Folksonomies . Los Angeles: University of California. Hämtad: 2018-01-06 från https://works.bepress.com/furner/5/ Bokus. (2018). Hämtad 2018-01-03 från https://www.bokus.com/ Miljöpartiet. (2018). Hämtad 2018-01-03 från https://www.mp.se/ Nerikes Allehanda. (2018). Hämtad 2018-01-05 från http://www.na.se/   Snokabibliotek. (2018). Hämtad 2018-01-05 från https://snokabibliotek.se/web/arena/ World Health Organization. (2018). Hämtad 2018-01-04 från http://www.who.int/en/
Läs mer

Website of public, non-commercial organization -

World Health Organization När man besöker http://www.who.int/en/ , vilket är World Health Organization’s (WHO) startsida, kommer man till en avskalad, tydlig hemsida. Navigationen är traditionellt placerat i toppen av sidan, under rubriken/loggan. Man får genast ta del av de “senaste nyheterna”, vilka man kan klicka sig vidare till. En bra sak med startsidan, enligt mig, är att man lätt kan välja vilket av det sex språk som webbplatsen är översatt till, som man vill läsa på. Dessutom blir det tydligt vilken sorts sida man besöker, när man läser sidomenyn, som låter en snabbt klicka sig vidare till vilka kriser och nödsituationer som finns runt om i världen, både inom sjukdomar och mat. Längst ner på sidan finns fotnoten, som har samma navigation som startsidan, men också länkar till de olika regionala kontoren och hjälplänkar. Detta är något som kan förväntas av denna sortens webbsidor. WHO fokuserar på information. Information om hur hälsotillståndet är i världen, vad som hände...
Läs mer