A website of mass media: Nerikes Allehanda

På Nerikes Allehandas förstasida (www.na.se) möts man av en meny med olika länkar, som ”nyheter”, ”sport” och ”opinion”. Dessa erbjuder fler filtreringsalternativ, som att man kan välja att läsa om till exempel sport i just den egna staden.

Längre ner på förstasidan visas innehåll från hela Nerikes Allehandas utbud. Det finns rubriker som ”mest läst”, ”senaste nytt” och ”du har väl inte missat…” Detta varvas med länkar till artiklar, bloggar, krönikor och liknande. Att innehållet är så pass brett, omfattande och av olika karaktär ger ett lite rörigt intryck. De annonser som dyker upp med jämna mellanrum bidrar också till detta. Vi tycker dock att antalet annonser och deras placering är mindre och mer diskret än på vissa andra dagstidningars hemsidor. På exempelvis Dagens Nyheters hemsida (www.dn.se) är flera stora annonser det första man möts av. Vi tycker att de olika rubrikerna väcker intresset och underlättar när man vill skapa sig en bild av innehållet. Men söker man efter något specifikt kan det vara svårt att hitta i den stora mängden information på förstasidan, eller stegvis via de olika länkarna. Sökfunktionen är lättillgänglig överst på sidan, men denna söker via Google, vilket också ger resultat som inte är relevant/reklam. Sökfunktionen gör det inte nödvändigtvis lättare att söka fram den information man är intresserad av.

Hemsidans färg och form är kanske inte så spännande, men gör det enhetligt och lätt att navigera. En blå nyans används för att förtydliga rubriker och andra viktiga budskap, bakgrunden är vit. Jag tycker även typsnitt och teckenstorlek är bra. Det blir lätt att läsa och inte för rörigt.

Det är lätt att hitta viktiga funktioner som ”mina sidor” och ”kundservice”.  Kontaktuppgifterna finns under rubrikerna ”tipsa oss” och ”kundservice”, eller längst ner på sidan. Det hade varit ännu tydligare om rubriken istället hette just ”kontakt”, vilket kanske är det de flesta letar efter.

Fuchs (s. 52-53) beskriver hur traditionella massmedier har en sändare och många mottagare. Det är en enkelriktad kommunikation utan möjlighet för diskussion eller delaktighet från användarnas sida. Nerikes Allehandas hemsida grundar sig också på denna idé – de når ut med nyheter till många människor. Men man ser också vissa inslag som kan främja en deltagandekultur. Användarna kan tipsa om vad tidningen borde skriva om, skriva insändare och gästkrönikor o.s.v.

Några förslag på förbättringar är en bättre sökfunktion som ger mer relevanta träffar utifrån hemsidans innehåll och att kontaktuppgifterna blir ännu lättare att hitta.

/Amanda Köpberg Hansson

Kommentarer

  1. Unknown9 januari 2018 kl. 07:23

    Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Unknown9 januari 2018 kl. 07:30

      Hej! (Var tvungen att ändra en grej, så detta är försök 2 av samma kommentar)
      Tidningar är för mig arketypen för Web 1.0, klassisk envägskommunikation i syfte att sprida information. Därför är det intressant att digitala tidningar allt mer använder sig av Web 2.0 och sociala medier. Tidningarna måste tydligen ta till sig och använda nya tekniker och taktiker för att hålla sig relevanta i dagens allt mer digitala och sociala värld.
      /Therese N

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kapitel 4 och 5

Kapitel 4 - Social Media an Communication Power I kapitel 4 tar Fuchs (2014) upp vad makt egentligen är, hur kommunikation påverkar makten och vilken roll sociala medier har i utövandet av makt (s.69). Han tar upp teoretiker och forskare som menar att det inte finns makt utan motstånd och att makt är starkt sammankopplat med våld. Detta sätter sig Fuchs (2014) emot då han menar att många av de sätt som makt utövas på idag och historiskt inte har med våld att göra. Det kan exempelvis handla om strukturell makt där man fråntar en människa eller en viss grupp dess rättigheter och basala behov. Makt kan också handla om att manipulera människor att tänka som en själv (s.78). Gällande hur kommunikation påverkar makten tar Fuchs (2014) upp medias makt. Han menar att den snarare står för sig själv och är en samling av de andra typerna av makt. Medier har en finansiär oavsett om det är en enskild finansiär, ett parti eller annonsbaserat. Om den är politisk finansierad har ...
Läs mer

Referenser

Referenser Fuchs, C. (2014). Social media: a critical introduction . London: SAGE Publications. Furner, J. (2010). Folksonomies . Los Angeles: University of California. Hämtad: 2018-01-06 från https://works.bepress.com/furner/5/ Bokus. (2018). Hämtad 2018-01-03 från https://www.bokus.com/ Miljöpartiet. (2018). Hämtad 2018-01-03 från https://www.mp.se/ Nerikes Allehanda. (2018). Hämtad 2018-01-05 från http://www.na.se/   Snokabibliotek. (2018). Hämtad 2018-01-05 från https://snokabibliotek.se/web/arena/ World Health Organization. (2018). Hämtad 2018-01-04 från http://www.who.int/en/
Läs mer

Website of public, non-commercial organization -

World Health Organization När man besöker http://www.who.int/en/ , vilket är World Health Organization’s (WHO) startsida, kommer man till en avskalad, tydlig hemsida. Navigationen är traditionellt placerat i toppen av sidan, under rubriken/loggan. Man får genast ta del av de “senaste nyheterna”, vilka man kan klicka sig vidare till. En bra sak med startsidan, enligt mig, är att man lätt kan välja vilket av det sex språk som webbplatsen är översatt till, som man vill läsa på. Dessutom blir det tydligt vilken sorts sida man besöker, när man läser sidomenyn, som låter en snabbt klicka sig vidare till vilka kriser och nödsituationer som finns runt om i världen, både inom sjukdomar och mat. Längst ner på sidan finns fotnoten, som har samma navigation som startsidan, men också länkar till de olika regionala kontoren och hjälplänkar. Detta är något som kan förväntas av denna sortens webbsidor. WHO fokuserar på information. Information om hur hälsotillståndet är i världen, vad som hände...
Läs mer